Jesus på Blocket
Kände för några minuter sedan att det allt var ett tag sedan jag var inne på blocket. Min grundtanke var att se hur många desperata studenter som numera söker lägenheter i Örebro men väl framme så kom jag på en annan idé. Vad händer om man söker på ”Jesus” på blocket?
Jag var helt enkelt tvungen att kolla.
Säljas, uthyres, köpes och bytes i Hela Sverige. Sökord: Jesus.
I Topp tio så bestod sju annonser av biljetter till Jesus Christ Superstar. Två annonser var studentlitteratur (typ religion A om jag förstod det hela rätt) och en, på plats nummer åtta av de tio senaste, var gamla skolplancher med Jesus på. Jag var ändå tvungen att dra på munnen när jag läste beskrivningen:
1 st Jesu Död fint skick 70 hög 90 bred 800:-
1 st Jesus vid 12 år ålder i templet, lite skadad, 350:-, 70 hög x90 bred
Men inget märkligt med det egentligen, man förstår ju vad säljaren menar.
I övrigt fortsatte sökningen i mestadels samma stuk. Ikon-tavlor, studentlitteratur och Operett biljetter. Längre ner hittade jag även en fiol, en klänning och en kattunge. Men vad som fick de annonserna att hamna där får du själv kolla upp.
En sak är i alla fall säker: Jesus dyker upp lite var stans i vår värld, vare sig vi vill det eller inte.
Där tiden fortfarande står stilla
Nu när vi lever i framtiden verkar vi vilja åka tillbaka till dåtiden. När framtidsoptimismen har slagit i botten återstår för oss moderna västerlänningar endast en illusion av att ”det var bättre förr”, en utopi som vi inte kan nå. För människor drömmer och önskar att livet var annorlunda. Det är det som får oss att utvecklas. Vi vet att vi har gått miste om något men vi kan inte riktigt sätta fingret på vad det är.
Så dagens exotiska resmål är de hörn av världen som ingen ännu har sett, en ostörd by, ett annat liv på samma jord. Det oupptäckta lockar oss, eftersom det upptäckta uttråkar oss och skapar oss problem.
”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med vårt gamla sätt att tänka.”
-A. Einstein
“The only thing constant is change.”
-Heraclitus
Världens bästa
Häromveckan kom jag till insikten om att jag har världens bästa mamma. Vidare gick mitt resonemang att om någon annan misstyckte och hävdade att dennes mamma skulle vara världens bästa, så måste vi vara släkt. För min övertygelse var uppriktig och då måste det ju vara faktum.
Samtidigt är vårt samhälle fullt med olika ”världens bästa”. Vår materielism är ett praktexempel på detta då muggar, nallar, spargrisar, förkläden och jag vet inte vad med texten ”Världens bästa…” säljs i mängder av kopior. Personligen innehar jag en väggdekoration i form av ett hjärta med texten Världens bästa vän. Detta är ju egentligen inte logiskt någonstans. Kan det verkligen finnas tvåtusen världens bästa kompisar och en miljon världens bästa farfar? svaret är Nej. Eller?
Just nu pågår något i London jag har hört talas om, jag tror det kallas för OS. Där samlas visst tusentals atleter från världens alla hörn för att tävla mot varandra i sina respektive grenar. För att se vem som är bäst. Världsbäst. Men för att kunna göra det så måste man ha regler, en gemensam grund att utgå ifrån för att ens kunna mäta något sådant. Och samtidigt är det inte säkert att den som faktiskt vinner guldet är världsbäst. Tänk om det finns en kille i någon av Indiens förorter som skulle vara bättre än varje OS-atlet om han bara hade fått möjligheten att delta. Det kan vi inte veta. I samhället multimedia är det den som syns som räknas, det som kan mätas är det som betyder något. Världsrekord är världsrekord för det är det längsta, högsta, mesta, snabbaste eller vad det nu är som har kunnat uppmätas.
Men hur vet man som är bäst egentligen? Kan man verkligen jämföra äpplen med päron och hitta mästarnas mästare? Vi kan inte säga åt ett äpple att det är dåligt för att det inte är ett päron, eller tvärtom. Det finns ingen som är världens bästa, kanske inte på någonting och definitivt inte på allt.
Jag gillar den tanken. För den betyder på ett sätt att vi alla är beroende av varandra, vi behöver alla någon gång någon som kan vara lite världsbäst när vi inte själva klarar det. Och det betyder också att alla är världsbäst, just eftersom ingen är det. Konceptet världens bästa kan endast bedömas på en individuell nivå då det universella är så stort och omfattande att det inte räcker till, så är det där individens åsikt och omtanke ryms.
Min mamma är världsbäst. Bäst i hela världen så som jag känner till den. Hon är verkligen oklanderligt bäst på att vara den hon är. Och även i OS finns det ingen som ensam är världens bästa. Där finns också plats för individens åsikt, rum för att vara världens bästa.
Jag önskar att alla fick vara Världens bästa i någon annans ögon, men främst i sina egna, fastän det otroligt svårt. Jag vet att det inte är så, men bara för att vi inte alltid ser mållinjen betyder det inte att vi inte ska fortsätta springa mot den.
Så våga vara Världens bästa. Du förtjänar ingenting mindre. God natt.
